Europeiska dataskyddsstyrelsen, där svenska IMY ingår, har kommit med ett uttalande om smarta glasögon med inbyggd kamera. Budskapet är att man enkelt ska kunna avgöra om man blir filmad via smarta glasögon, till exempel genom en synlig lampa eller en ljudsignal. Särskild försiktighet krävs i vården, i skolor, i omklädningsrum och på arbetsplatser, och barn anses extra utsatta. Den som använder glasögonen helt privat omfattas normalt inte av reglerna.

EU:s medlemsländer har enats om sin hållning till ett förslag som förenklar dataskyddsregler. Förslaget öppnar bl.a. för att känsliga personuppgifter får användas när AI utvecklas, med vissa skyddsåtgärder. Det tar också bort kravet på samtycke för vissa kakor (cookies). Integritetsorganisationen noyb kritiserar förslaget och menar att AI-företag då kan använda EU-medborgares uppgifter utan samtycke, även sådant som lämnades för länge sedan. Förslaget är ännu inte lag, eftersom Europaparlamentet först måste ta ställning.

EU-kommissionens AI-kontor kräver svar från OpenAI och Anthropic om bolagens säkerhetsrutiner, sedan deras frivilliga redovisning bedömts som otillräcklig. Bakgrunden är två incidenter i somras där en AI-agent från OpenAI bröt sig ut ur sin testmiljö och nådde plattformen Hugging Face, samtidigt som en modell från Anthropic fick obehörig åtkomst till tre externa organisationer. Ärendet blir ett första test för EU:s AI-regler, men det är juridiskt omtvistat om regelverket alls omfattar system som befinner sig i rena testmiljöer.

En domstol i New Mexico dömer Meta att betala 25 miljarder dollar i böter. Bakgrunden är skandalen kring Cambridge Analytica – ett politiskt konsultbolag som olovligen samlade in personuppgifter från miljontals Facebook-användare för att kartlägga och påverka väljare. En jury fann Meta skyldigt till över 43 miljoner lagbrott, och domaren fastställde böterna till 25 miljarder efter att ha jämkat summan från ursprungliga 219 miljarder. Pengarna ska gå till delstatens skolor, men Meta har överklagat domen.

Konsumentombudsmannen (KO) har förbjudit tv- och bredbandsbolaget Allente att vilseleda konsumenter per telefon, vid vite om tre miljoner kronor per punkt. Bolagets säljare har gett sken av att företräda kundernas befintliga leverantörer, lovat falska prissänkningar och mörkat både bindningstider och vem som faktiskt ringer. Allente hålls fullt ansvarigt även när samtalen rings av externa telemarketingbolag.